Andra fästingburna sjukdomar

Här följer en kort information om flera sjukdomar som kan drabba människa och djur. Listan på sjukdomar kan göras längre och dessutom bidrar sannolikt fästingar till att sprida infektioner som vi idag inte har någon kunskap om.

Babesios

Babesios, eller piroplasmos, är en välkänd sjukdom bland veterinärer. Det är en fästingöverförd sjukdom som är vanligt förekommande bland kor och får i södra och mellersta Sverige. Babesios kan föras in med hundar som vistas utomlands. Oftast uppvisar hundar endast milda symptom men endel hundar drabbas av en komplicerad form till en livshotande sjukdom. Sjukdomen är sällsynt hos människa i Sverige. Det är i stort sett bara personer som saknar mjälte som drabbas. Men när den förekommer kan den vara mycket allvarlig och ibland dödligt förlöpande.

Harpest

Harpest, eller tularemi, är en zoonos, dvs en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människa. I Sverige rapporteras sjukdomen framför allt från Norrland men har nu även spridits till Svealand och Götaland. Förekomsten varierar starkt och har en uttalad koppling till så kallade gnagar- eller lämmelår. Harpest orsakas av en bakterie, Francisella tularensis. Reservoir i vårt land anses vara smågnagare och harar.

Människa kan smittas på flera olika sätt, till exempel genom beröring med smittat djur, bett av smittad mygga eller eventuellt fästing, äter infekterat kött, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten.

Symtom

Inkubationstiden är kort, 2-10 dagar. Infektionen ger olika symtom men människor blir ofta allmänpåverkade med hög feber, huvudvärk och illamående. Symtom varierar beroende på smittvägen, Om patienten har smittats via ett insektsbett eller direkkontakt med ett sjuk djur uppstår ett lokalt sår som kan bli infekterat, svullet och ömt och de närliggande lymfnutorna förstoras. Sår i munnen och svalget kan uppkomma vid intag av smittat vatten och personer som smittats via luftvägarna kan få hosta och insjukna i lunginflammation. Dödligheten är låg. Diagnos ställs genm blodprov.

Q-feber

Q-feber är en sjukdom som förekommer på många ställen i världen, och är förmodligen mycket vanligare än vad som rapporteras. Q-feber beskrevs i sin klassiska form först hos slakteriarbetare i Australien 1935 och fick sitt namn efter “Query fever” (query= fråga, frågetecken). I Sverige diagnostiseras årligen 1-5 fall, och de flesta har smittats utomlands.

En mycket låg förekomst av antikroppar mot smittämnet har påvisats hos nöt och får i Sverige. Q-feber orsakas av en rickettsia, Coxiella burnetii. En rickettsia är en sorts bakterie som förökar sig inuti vävnadsceller. Många olika djur utgör reservoarer, till exempel, nötboskap, får, getter, smågnagare, fåglar, löss och fästingar.

Smittöverföring sker oftast via inandning av smittsamt damm som förorenats av placentavävnad, fostervätskor och avföring från djur. Smitta kan också ske genom direktkontakt med infekterade djur eller förorenade djurprodukter. Opastöriserad mjölk har rapporterats vara smittkälla i vissa fall i Centraleuropa.

Symtom

Sjukdomsbilden kan variera mycket, både med avseende på symtom och hur långvarig sjukdomen blir. Infektioner utan symtom förekommer, liksom influensaliknande symtom med huvud- och muskelvärk. Ibland ses lunginflammation, leverförstoring och gulsot. Sjukdomen varar i regel 1-3 veckor. Diagnosen ställs genom blodprov.